|
|
| |
| Please note: All files marked with a copyright notice are subject to normal copyright restrictions. These files may, however, be downloaded for personal use. Electronically distributed texts may easily be corrupted, deliberately or by technical causes. When you base other works on such texts, double-check with a printed source if possible.
| |
| Annons för Tande-Konstnären J. F. Darmstädter, 1736 |
| (Advertisement for dental artist J.F. Darmstädter, 1736) |
(Opus laudet Artificem)
Med Hans Kongl. Majestets
Alranådigste Bewilliande
Johann Friederich Darmstädter/
Som sig här ett halft åhr uppehållit, och under hwilken tid han öfwer 52. Prof aflagd hafwer, så wähl hos höga som nedriga Ståndes-Personer, hwilket han med trowärdige Attestato bewisa kan.
Som a tenera ætate är wid thenna ädla Konsten upfödder, genom thetta efterfölliande Directorium hos alla höga och nedriga Stånds-Personer kunnog giöra; At samma sig nu för tiden härstädes befinner, och offererar sina Konster, hwarjom och enom, på sådant sätt, at aldrig hans maka in artificiis Dentium & quidem in parte Subtilitatis, som ock uti Effect skal wara funnin, ock thet i synnerhet, som then samma hafwer hafft then Nåden, at med sin förträffeliga Konst upwackta förnähma Stånds-Persohner; Ock består hans Konst härutinnan som följer:
REnoverar han alla Tänder, the må wara swarta eller gåhla uti ögnablecket, at man sig theröfwer rätt förundra skal, ock præserverar han Tänderna, at the uti theras Lefnads tid skola blifwa friska och fästa; ty thet är en Menniskia intet galantare eller bättre, än när han hafwer en rener Mund; ock ther emot intet styggare, än när en Menniskia hafwer leda och gåhla Tänder, och (s.v.) en elaker Luckt uti honette Conversation förorsakar.
2. Recommenderar han ett Engliskt Tande-Pulfwer, som the swarta och gåhla Tänder, uti Moment giöra them sniöhwita, ock them samma conserverar, at the aldrig kunna med Tartaro eller Winsten belagde warda, om någon åstundar sig betiena härmed, så försäkrar han intet förr någon betalning, innan som Profwet ther af skiedt är.
3. Hafwer han ock en Tande-Tinctur, som efter Tande-Pulfret brukat warder, ther med the lösa Tänder at befästiga, then inritade [?] Scorbut fördrifwer, och giör Tande-Kiöttet helt rödt.
4. Hafwer han ock ett curieus Tande-Wärcks-stillande Tinctur, som på stunden, all Smärta, utan at läggia något therpå, fördrifwer.
5. Tager han ut alla håla, rutna ock afbrutna Stumpar, på ett konstigt sätt, och utan Smärta.
6. Kan han ock alla iholuga Tänder upfylla, at man thermed straxt äta och dricka kan, och uti all sin Lifstid them uti Munnen behålla.
7. Curerar han uti en kort Tid alla Såår och Tande-Fiß[zt?] lar, om the ock woro helt igenom brutne.
8. Sätter han ock på konstigt Sätt in Tänder, at man them ei ifrån the andra åtskilja kan, med the samma kan man ock utan Betänckiande äta.
9. Hafwer han ock en underlig Balsam, til at skaffa Tänder utan Smärta framkomma på små Barn.
10. Lofwer han ock Persohner, som döfwa äro. och hafwa susande och brusande för öronen, per auxilium Divinum innom 8. Dagars förlopp at hielpa, åstundar ei heldre betalning, innan Effecten är wisader.
11. Om Personer finnas, som hafwa then flygande Gichten, samt brennande uti Fötterna, så kan han them hielpa inom 3. Dagar, ei heldre åstundar betalning förut.
12. Hafwer han ett Panacée eller Perlewatn hos sig, hwilket han Fruentimbret på thet högsta recommenderar, som äro belagda med Sommer-Fläckiar eller Finner, och är ändock ingen Sminck, thet giör en subtil Hud, samt giör Ansichtet helt skiert och klart.
13. Curerar han alla röda och Flußiga Ögon, på ett helt säkert Sätt, fast de woro så röda som Blod.
14. Hafwer han en Balsam för Hår, som utfalla willia, them thermed at upfriskia, och komma til at wäxa.
15. Hafwer han en Balsam, at fördrifwa Hår på ställen, som man them ei lida må.
16. Finner man hos honom Masko-Kakor/ för gamla som ock unga, at fördrifwa Maskor helt sackta.
17. Hafwer han ett besynnerligit Plåster för Liktornar och Wårtor, them straxt at borttaga.
18. Finner man hos honom en ny upfunden Hufwud-stärckiande Mössa, som af många höga och nedriga Stånds-Personer är för probat befunnin, och af ett sådant wärckiande, at hennes Dygder är för Menniskiones Hufwuds-Sool acktadt blifwin. Ty then Person som en sådan bär under sin Mössa eller Peruque, bibehåller sitt Minne, at han sig sielf förundra skal. Ock om man then lärande Ungdomen, samt andra Personer, som skola hafwa en starck Eftertancka, eller Hufwud-Arbete, then samma bruka låter, skal man ägonskienligen förnimma, huru här igenom Minnet stärckies. Item befriar thet Menniskian genom Guds hielp ifrån Slag.
För öfrigt offererar han alla pressade [?] Personer med Råd och Dåd at tiena.
19. Tager han ut alla Fläckiar uti Kläden, Sammet, Sidne eller yllne Tyger, och recommenderar sina Fläck-Kulor härmed.
20. Gifwer han alla yllne och sidena Tyger sin förlorade Couleur igen.
21. Om Personer finnas som laborerar med Veneris Siukdomar, så lofwar them uti stillhet at tiena.
Tienstwilligste
Johann Friederich Darmstädter,
NB. Jag beder mig ei uti lika wärdi hålla med the, som fara[?] omkring uti Husen ock curera, theslikes om några finnas som sig för mina Betienter utgifwa; ty jag skickar inga ut, utan the som åstundar något af mig, kunna sig infinna, om Förmiddagarne ifrån 8. til 10. och om Eftermiddagarne ifrån 12; til 2. Jag logerar på Westerlång- och stora Nygatan på Winkiällaren Rosesberg och N:o 69. en Trappa op. Stockholm den 9. April 1736.
Not:
Redan under forntiden fanns viss tandläkarkonst; etruskerna kunde tillverka enkla proteser 1000 år f.Kr. Däremot kunde man inte permanent fylla kaviteter i tänderna förrän långt senare, i slutet av 1400-talet, då företrädesvis guld användes. Dock hade man tidigare kunnat åstadkomma ett visst tillfälligt skydd genom att stoppa vax i hålet för att hindra matrester att fastna. Extraktion var annars en mycket vanlig bot, jfr Lucas van Leydens stick från 1523. På 1700-talet gjordes vissa framsteg i och med Parés gomproteser och Fauchards arbete om tandkirurgi ("Le Chirurgien Dentiste ou Traité des Dents", 1728). Även bly, tenn och silver började nu användas som fyllnadsmaterial (det omstridda kvicksilveramalgamet kom först i början av 1800-talet). Man trodde länge att karies, tandröta, berodde på att tänderna var maskätna. På 1860-talet framlades en teori om att angreppen hängde samman med en brist på fluor i tänderna och experiment gjordes med att tillföra kalciumfluorid eller natriumfluorid.
Redan 1663 blev det olagligt att praktisera tandläkekonst i Sverige utan myndigheternas tillstånd. Det fanns dock inga helt specialiserade tandläkare vid denna tid. Istället sköttes tandvården av kirurger, kvacksalvare, barberare, badare osv. På 1700-talet började det bli vanligare med mera specialiserade yrkesgrupper som kallade sig "tand-doctorer", "tand-läkare" eller "tand-konstnärer". En och annan omnämndes också på franskt manér som "dentiste". Sveriges första legitimerade kvinnliga tandläkare, Maria Briwolski från Dresden, som fick sin legitimation 1782, kallade sig rent av "tandkonst-mästerska".
Tillstånd beviljades av Collegium Medicum eller Kungl. Maj:t. "Chirurgiska societeten" var en mäktig remissinstans när det gällde tillstånden; den krävde att de sökande skulle hålla sig till enbart odontologi och inte syssla med annan medicinsk eller kirurigisk praktik. Detta tycks de ha brutit emot, att döma av t.ex. Darmstädters annons från 1736 här ovan (en av tre sedlar som bevarats på Kungl. Biblioteket). Även Maria Briwolski reklamerar i en annons åtskilliga decennier senare för behandlingar mot "sommar-fläckar" och för en "hufwudstärkande örte-påse" i formuleringar nästan ordagranna med Darmstädters. Hon utlovar även ett "arcanum" (hemligt medel) mot bråck och kroppsskador, liksom hjälp med "Fruentimmers omständigheter". Hovdentisten Joël Assur gav 1799 ut en skrift för allmänheten, "Korrt underrättelse om de mäst vanliga Tand-Sjukdomar". Där skriver han om dåtidens tandläkare, att de "uppbära et nog allmänt förakt och räknas til samma claß med Charlataner och Äfventyrare".
Enligt en taxa för kirurger från 1777 kostade tandextraktion 16-32 skilling, tandrengöring 16-24 skilling, fyllning av en tand högst 8 skilling, vård av liktornar och vårtor mellan 16 skilling och 1 riksdaler 16 skilling, att sätta blodiglar kostade per styck högst 2 skilling 8 runstycken, och "bråckskäring" från drygt 5 riksdaler upp till 22 riksdaler 10 skilling och 8 runstycken.
För tandspecialisterna krävdes fr.o.m. 1797 examen och inte bara vissa enstaka prov eller uppvisande av utländska betyg som förut kunnat duga. 1700-talets legitimerade tandläkare var nästan uteslutande från Tyskland, Frankrike eller Italien, och åtminstone ett tiotal av dem känner man vid namn. Nordisk Familjebok anger antalet praktiserande tandläkare i Sverige 1830 till endast fyra, medan de 1918 ökat i antal till 553. Om siffran för 1830 endast gällde bofasta och om även icke-legitimerade tandoperatörer då fortfarande var aktiva i landet, framgår inte av uppgifterna i Nordisk Familjebok.
/KET
This is a transcript of an advertisement for the services of "dental artist" Johann Friederich Darmstädter, who opened a dental practice in Stockholm in 1736. This is one of three ad sheets, presenting Darmstädter, which are preserved at the Royal Library in Stockholm. The full facsimiles are also available here, page 1 and page 2. There were probably approx. 10 specialized dentists active in Sweden at this time, most of them from Germany, France or Italy. Otherwise dental services were carried out by surgeons, barbers or quacks. Licenses for these specialized "dentistes", "tooth-doctors" or "dental artists" were granted by the Collegium Medicum or the Swedish government. The "Surgical society" demanded that these registered dental practitioners should refrain from other kinds of medical or surgical practice. Still, many of them advertized their cures for all sorts of afflictions, "summer-spots" (freckles), bad memory, hernia etc. The ad starts thus:
"By His Royal Majesty's most gracious command, the famous dental artist Johann Friederich Darmstädter, who has been residing here for half a year, during which he has passed more than 52 proofs, both with persons of higher as well as of lower estate, and which he can ascertain with credible attestato, as a tenera ætate is born with this noble art, by the following Directorium hereby among all persons of higher as well as of lower estate will make known; that the same presently resides here, and offers his skills, to each and everyone, in such a way, that the like of him in artificiis Dentium & quidem in parte Subtilitatis, or in Effect will never be found, and this especially, since the same has had the honor, of attending to persons of noble estate; And his art consists herein of what follows:A few more quotations from the ad:
6. He can also fill all of the hollowed teeth, so that one soon may eat and drink with them, and keep them in one's Mouth throughout one's whole Lifetime. |
