|
Max Klingers "Ein Handschuh" (En handske), 1881:
2. "Handlung" (Handling)
Teknik: Etsning, själva bildens storlek: 24,8 x 18,9 cm.
Men nästan genast händer det saker, tempot ökar och man kan känna dynamiken i olika spänningsfält som kolliderar. Här erfar man också rytmen från en pendelrörelse, synlig i de diagonala linjer som skridskoåkarnas gestalter bildar. Kvinnan som åker i bakgrunden tillsammans med de två männen - är det skönheten som fångade allas blickar tidigare, eller är hon kanske den kvinna som stod intill hunden i bild 1? Hon ser sig nu om över skuldran, kanske tittar hon på hunden, kanske saknar hon sin handske och hoppas att mannen i randiga byxor (troligen åter konstnären själv) ska få fatt på den och lämna tillbaka den till henne. Eller tillhör handsken kanske den högresta kvinnan i ljus dräkt i bilden mitt? Kanske detta är nyckeln till ett stort missförstånd, som sedan leder till de påföljande fantasierna. Kanske tillhör handsken inte alls den kvinna som fångat mannens intresse. Skulle det kunna vara så, att detta diffusa possessivum tyder på att det inte alls har någon betydelse vems handsken egentligen är - att den är sig selv nok? Mannen har precis tappat en symbol (sin hatt) och sträcker sig efter en annan (handsken, som förhåller sig till kvinnan i mitten såsom hunden förhåller sig till kvinnan i bakgrunden - på så vis görs handsken till ett animistiskt objekt). Den blir ett byte, och med ens blir t.o.m. konstnärens utsträckta hand som käftarna på ett djur som bereder sig att hugga.
[English Homepage] ***
Föregående bild|Nästa bild
Om Max Klinger
[Svensk bassida]
[Origo menu]