ehuru okänd nögdgas jag anmäla mej hos frun som patient.
Fru Fick hvilken vi har den lyckan att känna har varit
så god och gifvitt oss fruns adresse, och jag skyndar att begagna
den såsom dett enda hopp som ennu återstår för mej
Jag har fått en underlig åkomma emedan ingen af
de skickliga läkarne som mina Föräldrar förtrott mig åt kan
hjelpa mig - Jag skall då berätta Frun hela förlåppett med min
sjukdom - Då jag förlidett år 1815 om hösten slutade ljusstöpning
som varade i fyra dyngn utan att jag hade någon hvila, kände
jag mig trött, men geck i ett varmt vattenbad för att få tvätta
mej ren, hvarefter Jag lade mej, och såf hela natten, men mårgon
därpå såg Jag på min hals en stor knöl som såg ut som en
körttell men mycket större och aflång så att vi trodde dett
var någon sena som hadde styfnatt medan Jag arbetatt med ljus
sena, men då den förblef sådan, kallade mamma vår läkare
professor Gistréen, hvilken sade oss att dett var en växt som
hos oss är alför sälsynt, men i andra länder mycket vanlig
hvarest de kallas Kruba eller Krobb och fins ingen bot för.
men gaf mig ändå pulver att taga qväll och morgon, samt
en sort spiritus att nytia på Comparesser, men då dett däraf blef
rödt och sved, ordinerades blodiglar, hvilka giorde ingenting,
sedan kallade min Far arkiatern Bjerkén som ingenting
ytrade men bad mej nytja Gerners plåster hvilkett inte heller
uträttade någon ting. vidare geck Jag till Docktor Sedersköld
hvilken äfven bad mej nytja Gerners plåster, men tillade att
en Opperattion vore dett enda, hvilken likväl vore högst
äfventyrlig emedan knölen har gemenskap med strupen. för
öfrigt har han samma ytrande som Gitréen och säger att
man får dem af för myckett skrik eller sång. men
hvilkett Jag inte vet mej hafva gjort. sedan frågte min
Mor, en docktor Tärnström som kallar dett en hölsesvulst
och tycker att dett borde sättas en hank på den. af alla
dessa olika meningar har jag således måst rättatt mej efter
T Gistréen, som dessutom gaf mej en hel medicin att
nytja på vårn och sommarn, bestående af 2ne sorter
pulfver en sort thé, en sort kryddor, hvilkett alt varitt
lika fruktlöst - äfven har han nu på hösten ordineratt