|
|
| |
| Jean Le Rond d'Alembert |
| Kort presentation, av Karl-Erik Tallmo |
| | |
Jean Le Rond d'Alembert var matematiker, skriftställare och filosof och en av de franska s.k. encyklopedisterna, dvs. den grupp av franska intellektuella som sammanställde den berömda ”Encyclopédie, ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers”. I kretsen ingick också upplysningsmän som Diderot, Voltaire, Montesquieu och Rousseau.
d'Alembert var son till värdinnnan för en berömd salong i Paris, Mme de Tencin, men utom äktenskapet, så han blev som spädbarn lämnad på trappan till kyrkan Saint-Jean-le-Rond. Så småningom adopterades han dock av en glasmästarhustru, som var den han sedan alltid betraktade som sin mor.
Jean Le Rond d'Alembert (1717-1783)
Tidigt visade han stor kunskapstörst och ägnade sig åt teologiska och juridiska studier, vilka dock så småningom kom i bakgrunden för matematiken och fysiken. Redan som 24-åring invaldes han i vetenskapsakademin. Inom det här området är den s.k. d’Alemberts princip välkänd, vilken bl.a. innebar en precisering av Newtons tankar om att varje kraft får en motkraft. Han utförde också beräkningar kring stränglängd och svängningsfrekvenser i ”Recherches sur les cordes vibrantes” (1747).
Så småningom kom d’Alembert så in i kretsen kring Diderot och de andra encyklopedisterna. De är knappast att betrakta som en politisk eller filosofiskt enhetlig rörelse i vår tids mening, snarare som en grupp individer med gemensamma ideal och strävanden. Det förekom en hel del osämja och stridigheter inom gruppen, bl.a. kände sig d’Alembert tvingad att ta avstånd från Rousseau, vars civilisationsfientliga inställning var svår att förena med den rationella framstegsoptimism som Encyklopedin stod för.
För det var mycket i Lockes, Bacons, Newtons och Descartes anda Encyklopedin redigerades. Diderot skrev det mesta, Montesquieu behandlade politiken, Rousseau musiken, och d'Alembert skrev om matematik och fysik - samt förstås den berömda kunskapsteoretiska inledningen till hela verket. I bakgrunden finns högst tongivande influenser från såväl Lockes ”An Essay Concerning Human Understanding” som mera direkt i dess egenskap av bokverk, från Ephraim Chambers ”Cyclopedia or An Universal Dictionary of Arts and Sciences” (1728).
”A man cannot conceive himself capable of a greater certainty than to know
that any idea in his mind is such as he perceives it to be,” skrev Locke 1690. ”Rien n’est plus incontestable que l’existence de nos sensations”, skrev d’Alembert 1751. (Och
”Nothing can be more certain, than that the idea we receive from an external object is in our minds”, skulle Encyclopedia Britannica komma att skriva 1771.)
Förhållandet mellan sinnesförnimmelserna och kunskapen är naturligtivis kärnfrågan. Är det över huvud taget någon idé för oss att försöka uppnå kunskap? Men frågan övergår rätt snart i en fråga om språket. Det passade den här välordnade filosofin bra att se ett tämligen enkelt förhållande mellan idéer, begrepp och ord: ”det är få vetenskaper och konster, vilkas satser inte kan reduceras till enkla begrep och ordnas inbördes i en så omedelbar ordning att kedjan hänger ihop hela vägen”,1 skriver d’Alembert och fortsätter lite senare, ”eftersom goda möjligheter att meddela och mottaga idéer genom ömsesidigt utbyte också medför obestridliga fördelar, är det inte underligt att människor alltmer sökte utveckla dessa möjligheter. Till det syftet började de reducera tecknen till ord, eftersom orden är de symboler som är lättast att handskas med.”2
Språket var alltså följden av medvetna beslut, ännu en högst rationell mänsklig uppfinning. Och redan Locke hade skrivit i sin ”Essay”: ”Words become general by being made the signs of general ideas: and ideas become general, by separating from them the circumstances of time and place, and any other ideas that may determine them to this or that
particular existence.”3
Alla begrepp hänger ihop, kanske inte omedelbart, men härleder man dem tillräckligt långt, kommer man till en gemensam stam. Som encyklopedist gäller det att placera sig på en hög utsiktspunkt, så att man kan överblicka labyrinten och iaktta hur de viktigaste konsterna och vetenskaperna förgrenar sig och löper samman.
Titelbladet till band I av Encyklopedin.
Vad hände nu då när Encyklopedin kom ut? Det första bandet utkom i juli 1751, tryckt i 2 050 exemplar. De flesta var hänförda över Encyklopedins budskap om förnuftet, det fria ordet och folkbildningstankarna. Vissa konservativa ansåg dock innehållet kätterskt och band två beslagtogs och Diderot tvingades gå under jorden. Utgivningen fortsatte dock till 1772, då samtliga 28 band kommit ut. Redan 1754 hade d’Alembert för övrigt invalts i Académie française, troligen till stor del tack var Mme du Deffand, beskyddarinna av många författare, även sådana som i likhet med d’Alembert predikade ”frihet, sanning och fattigdom” som de främsta författardygderna.
d’Alembert fick flera lockande anbud från utlandet, bl.a. från Katarina II av Ryssland och Fredrik II av Preussen att leva och verka i dessa länder, men han valde att stanna kvar hos Parisintelligentian. Han dog 1783, nästan 66 år gammal.
Noter:
1. ”[...] il n'y a presque point de science ou d'art dont on ne pût à la rigueur, et avec une bonne logique, instruire l'esprit le plus borné; parce qu'il
y en a peu dont les propositions ou les règles ne puissent être réduites à des notions simples, et disposées entre elles dans un ordre si immédiat, que la chaîne ne se trouve nulle part interrompue.” (Discours préliminaire, första delen)
2. ”Cependant la facilité de rendre et de recevoir des idées par un commerce mutuel ayant aussi de son côté des avantages incontestables, il n'est pas surprenant que les hommes aient cherché de plus en plus à augmenter cette facilité. Pour cela ils ont commencé par réduire les signes aux mots, parce qu'ils sont, pour ainsi dire, les symboles que l'on a le plus aisément sous la main. ” (Discours préliminaire, första delen)
3. An Essay Concerning Human Understanding, Book III, Chapter III, par. 6. (Förhoppningsvis är Essän fortfarande tillgänglig på Nätet, antingen här eller här.)
|
