(English text further down)Andersson föddes 1877 på Kungsholmen i Stockholm och sattes tidigt att arbeta på Kungl. Myntverket, där även fadern var verksam. Där trivde han inte, och som femtonåring började han på Tekniska skolan, vars överlärare Kaleb Althin dock tyckte att unge Andersson lämpade sig bättre för karikatyrteckning än för möbelritning. Andersson började på kvällskurser i teckning. Längre fram blev han också kamrat med Carl Milles.
1897 slutade Albert Engström på skämttidningen Söndags-Nisse för att starta sin egen tidning Strix, och Hazze Z som just börjat på bladet sökte nu efter en efterträdare till Engström. I precis rätt ögonblick klev Oskar Andersson in på redaktionen för att visa sina teckningar.
Mellan 1902 och 1906 gjorde Andersson ett tjugotal avsnitt av sin berömda "Mannen som gör vad som faller honom in". Andersson läste också med nöje andra seriepionjärers alster, som Richard Outcaults "The Yellow Kid", som startat redan 1896.
Den värld Andersson målar upp i sina serier och teckningar är förstås en svunnen tid av grosshandlare och punschbaroner, men andan, associationsrikedomen, galghumorn, liksom tvehågsenheten inför den tidens nya teknik gör honom närmast till en med oss samtida. Eller kanske frammanar det extrema, det förvridna - eller varför inte karikerade - alltid en essens av något evigt mänskligt.
Möjligen förvånar det ingen att Oskar Andersson tog sitt liv. Han blev med åren allt mera svårmodig. Den sista teckning han gjorde hette "Hur ett barn ser världen".
Only six years after Richard Outcault had given birth to "The Yellow Kid", the Swedish cartoonist Oskar Andersson created the first Swedish comic strip, "The man who does whatever he fancies", in 1902. Andersson only completed appr. 20 strips, and most of his work consists of cartoons for the Swedish comic magazine Söndags-Nisse, to which Andersson contributed between 1897 and 1906.
Andersson's style is absurd, sometimes grotesque, and his approach is very modern, for example in his commenting on new technology and the concept of time. Maybe it was this ambivalence that grew into a melancholy so unbearable that he took his life in 1906, at the age of 28. His last drawing was titled "How a child looks upon the world".